Vi är glada att välkomna poeten och översättaren Roz Naimi till Research Station, där hon kommer att arbeta med sin översättning av poeten Mina Asadis ”Who Casts the Stones?”, som kommer att ges ut av World Poetry Books i början av 2027.

Roz Shayan Naimi är poet, översättare och redaktör bosatt i New York. Hon tog en masterexamen i poesi och litterär översättning vid Columbia University 2024.

Mina Asadi (född i Sari, Iran 1943) är poet, låtskrivare och journalist som har tillbringat större delen av sin karriär i exil i Stockholm, Sverige, sedan hon lämnade Iran 1974. Hon har fått rykte om sig att vara en ikonoklast för sin feministiska, klassmedvetna och kritiska poesi. Asadi har censurerats på flera fronter: i Iran för sitt frimodiga bruk av slang, anspelningar på det vågade och appropriering av religiösa recitationer; och av diasporan för sin vägran att delta i den nostalgi-dimmade revisionismen av livet under shahen Mohammad Reza Pahlavi. Sammantaget utgör hennes verk en anklagelse mot dem i Iran och diasporan som har bidragit till den politiska fragmenteringen av iranierna – framför allt iranier från arbetarklassen, före och efter 1979. Hennes perspektiv är särskilt viktigt mot bakgrund av den allmänna bristen på iranska kvinnors röster under 1900-talet. Att översätta hennes verk till engelska kommer att ge intresserade läsare en unik inblick i periodens poesi.

Hennes övriga verk inkluderar samlingarna: Without Love, Without Regard; I Call a Ring Bondage; Mina Asadi; Don't Hesitate, The Predators are on Their Way; Three Views on Death; First Person; Nothing of Love Exists in the World; Pimps, all of which remain untranslated.

Om boken:

Who Casts the Stones? är Asadis tredje och mest kända samling. Den skrevs mellan 1966 och 1970 och berättar om en ung kvinnas politisering genom återkommande, bitande observationer och självreflektion. I Asadis ambivalenta poetiska värld slits berättaren mellan en längtan efter tillflykt i språket och en djup misstro mot dess roll i att legitimera hierarkier mellan kön och klass. Asadis poesi speglar och överskrider tyngden av denna politiska kontext under årtiondena före den islamiska revolutionen. Iran under 1960- och 70-talen var en period av modernisering mitt i utbredd fattigdom – skildringar av detta föll under shahens censur av kritiska medier och förtryck av oliktänkande. Dikterna i denna bok brottas med spänningen i att tala högt om inre historier i ett samhälle som är organiserat kring underkastelse.